IT-Fakta

Datatrafiken i mobilnäten ökar kraftigt, medan Telia Sonera fortfarande tjänar mest pengar på röstsamtal. För att ändra på det ska teleoperatören nu bland annat börja ta betalt för ip-telefoni.

På lång sikt kommer det att bli billigare att ringa, medan datatrafiken blir dyrare.

Så småningom kommer inte längre att vara möjligt för Teliakunder att använda appar som exempelvis Skype för att ringa gratis i mobilen.

- I dag finns det en bild av att allt som är ip-baserat ska vara gratis. Men vi kommer att ta betalt för mobila röstsamtal, även när det handlar om ip-telefoni, säger Håkan Dahlström, chef för affärsområdet mobilitetstjänster vid Telia Sonera.

Ett steg i den utvecklingen är att Telia Sonera-ägda operatören Yoigo i Spanien börjar ta betalt för ip-telefoni i mobilen. Det sker redan i mars. Det kommer att kosta 6 euro för 100 megabyte, motsvarande omkring 5—10 timmars samtal. Telia utvecklar även en egen ip-telefonitjänst.

I Sverige ska IP-telefoni också kosta så småningom. Kunderna ska inte hindras från att använda ip-telefoni från exempelvis Skype, men de kommer att få betala antingen genom att de har ett dyrare abonnemang där ip-telefoni ingår, eller ett billigare datapaket där de köper ip-telefoni som en tilläggstjänst.

I dag utgörs 80 procent av trafiken i Telia Soneras nät av datatrafik, medan röstsamtal står för cirka 20 procent. Samtidigt kommer 80 procent av Telia Soneras intäkter från rösttrafiken.

Telias vd Lars Nyberg pekar på att det inte går att bara sluta ta betalt för röstsamtal, för då försvinner en stor del av intäkterna. Telia Sonera spår att en genomsnittsanvändare av smarta mobiler i Sverige inom fem år kommer att ha tiofaldigat datatrafiken i näten.

- Vi kommer att se kostnaderna för röst gå ned under ett antal år, samtidigt som kostnaden för data kommer att gå upp. Vår målsättning är att det vi betalar totalt sett för båda delarna ska ligga kvar på samma nivå. Skulle det sjunka dramatiskt kan vi inte investera i näten, säger Lars Nyberg.

Det är den snabba tekniska utvecklingen som har skapat den här situationen för teleoperatörerna, och Telia Sonera är inte ensamt om att behöva förändra vad man tar betalt för.

- Det tar ett antal år innan vi kan hantera det här. Vi ska inte höja priserna, vi ska bara försöka undvika att halvera omsättningen i Telia, säger Lars Nyberg.

Källa e24.se

Den elektroniska handeln mellan företag ökade med drygt tolv procent de tre första kvartalen 2009.

Det här visar siffror från Nätverket för Elektroniska Affärer. Siffrorna bekräftar bilden av en kontinuerlig och stabil tillväxt för elektroniska affärer företag emellan, menar företrädare för NEA.

För hela 2009 är deras prognos att uppgången kommer att fortsätta i minst samma takt som hittills.

- Den pågående lågkonjunkturen innebär att företagen måste spara kostnader, vilket kommer att sätta rationellare metoder att göra affärer ytterligare i fokus, skriver NEA i ett pressmeddelande.

NEA mäter sedan 2008 utvecklingen av e-handeln mellan svenska företag. Uppgiftslämnare är marknadens ledande operatörer av tjänster för elektronisk affärskommunikation, däribland Danske Bank, Nordea, Handelsbanken, SEB, Swedbank, Strålfors och Visma.

Var nog med vad du sätter för uppgifter i din e-post om Ni är ett registrerat aktiebolag. Felaktiga uppgifter kan stå dig dyrt och det finns vissa uppgifter som måste vara med i alla utskick som Ni gör på företaget. Nedan hittar du information från Henrik Nilsson, verksam inom Bird & Birds grupp för IT-rätt, gällande denna frågan.

Om företaget är ett aktiebolag måste vissa uppgifter om företaget framgå av er e-post. Enligt aktiebolagslagen från 2005 ska nämligen ett aktiebolags ”brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser” ange bolagets firma, det vill säga dess fullständiga namn, den ort där styrelsen har sitt säte samt bolagets organisationsnummer. Om bolaget har gått i likvidation ska också det anges.

En regel om att lämna de angivna uppgifterna i aktiebolags brev, fakturor och orderblanketter gällde visserligen enligt aktiebolagslagen från 1975, men från och med 2005 har det gjorts klart att kraven gäller även för e-post.

I den ändring som gjordes 2003 i EUs så kallade publicitetsdirektiv uttalas tydligt att skyldigheten att ange vissa uppgifter gäller oavsett om brev är i pappersform eller i annan form.

I den svenska proposition som anpassade aktiebolagslagen till ändringarna i publicitetsdirektivet ansåg lagstiftaren att skrivningen av de svenska bestämmelserna om uppgiftsskyldigheten inte behövde ändras. Varken brev, fakturor eller orderblanketter är termer som hindrar elektroniska rutiner.

Med andra ord bör aktiebolag, i varje fall sedan anpassningen av aktiebolagslagen den 1 juli 2006, se till att de föreskrivna uppgifterna rutinmässigt finns med på företags brevpapper och i e-postsignaturerna för anställda och dem som uttalar sig i företagets namn.

Som framgått kräver aktiebolagslagen att de aktuella uppgifterna om företaget också ska finnas på ett aktiebolags webbplats. Ni ska också komma ihåg att det finns andra lagar med krav på vilka uppgifter om företaget som måste finnas på webbplatsen, till exempel lagen om elektronisk handel.

Enligt aktiebolagslagen kan Bolagsverket vid vite förelägga en vd eller en styrelseledamot att fullgöra ovan nämnda skyldighet. Men något sådant vite har aldrig dömts ut.

Bolagsverket uppger emellertid att myndigheten diskret påmint vissa aktiebolag om uppgiftsskyldigheten. Påstötningarna har haft önskad effekt och verket har inte behövt gå vidare med något ärende.

Att vissa uppgifter om företaget måste framgå av företagets e-post gäller bara för aktiebolag. Om företaget bedrivs i annan form, till exempel som handelsbolag, finns inget motsvarande krav.